Regelkrånglet gör vår konkurrenskraft svagare

Den europeiska byråkratin som i dag sätter käppar i hjulen för företagen som vill expandera måste kraftigt minska, skriver Anna af Sillén (M) och Jörgen Warborn (M).

Den europeiska byråkratin som i dag sätter käppar i hjulen för företagen som vill expandera måste kraftigt minska, skriver Anna af Sillén (M) och Jörgen Warborn (M).

Foto: Jessica Gow/TT

Debatt2024-05-15 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sveriges välfärd och konkurrenskraft vilar på företagens axlar. Utan dem skulle vi ha färre jobb, lägre löner och ingen välfärd. 

Nära en halv miljon svenskar är företagare, och nästan var tredje anställd i Sverige arbetar i ett småföretag. Enbart i Nyköping betalar företagen med sina anställda 4,15 miljarder i skatt årligen. Det motsvarar kostnaden för 27 grundskolor, 4 892 förskoleplatser, 
609 specialistläkare, 1 355 poliser och 1 713 undersköterskor i hemtjänsten.

Trots detta hämmas företagen av regelkrångel och snårig byråkrati. I stort sett alla som driver företag kan idag ge konkreta exempel från sin vardag om den tungrodda byråkratin. Det är föga förvånande. En svensk företagare måste navigera genom cirka 1 200 lagar, 2 200 förordningar och 8 100 föreskrifter och allmänna råd. Statistiken visar att det är fler företagare som upplever att det har blivit svårare att följa de statliga reglerna jämfört med hur det var för bara ett år sedan.

Den viktigaste åtgärden för att öka konkurrenskraften är att göra det enklare för företagare. Att förenkla regler och minska byråkrati för företag kan samtidigt vara det billigaste och mest effektiva sättet att stärka svensk ekonomi och få igång vår tillväxt. 

Nyligen skickade den moderatledda regeringen ut en lagrådsremiss där man föreslår att avskaffa kravet på att spara papperskvitton i bokföringssyfte. Det beräknas minska företagens administrativa kostnader med nästan fyra miljarder kronor årligen och är en av de största regelförenklingarna på decennier. 

Men ansvaret ligger inte enbart hos vår nationella lagstiftning. Även EU har en viktig roll att spela. EU:s arbete måste fokusera än mer på hur medlemsländerna tillsammans kan arbeta för att förbättra företagarnas situation och hur vi kan stärka Sveriges och EU:s konkurrenskraft gentemot andra växande ekonomier. Den inre marknaden måste fortsätta utvecklas för att EU ska kunna bli en mer attraktiv plats att investera i och den europeiska byråkratin som i dag sätter käppar i hjulen för företagen som vill expandera måste kraftigt minska.

Om Sverige ska fortsätta kunna vara ett konkurrenskraftigt land måste politiker på alla nivåer, från kommunfullmäktige i Nyköping till Sveriges riksdag och Europaparlamentet underlätta för företagarna. För det är den största potentialen för tillväxt, jobbskapande och stärkt konkurrenskraft.