Europas tillvÀxt har under en lÀngre tid varit tÀmligen trög. Svenskt NÀringsliv konstaterar att EU:s andel av globala BNP sjönk frÄn 25 procent 1990 till 17 procent 2020. Vi i Europa tycks ha ÄterhÀmtat oss frÄn den ena ekonomiska krisen efter den andra, men utan att egentligen öka vÄr produktivitet pÄ det stora hela. Det gör att Europa halkar efter exempelvis USA och Kina. Inte nog med det, Sverige halkar ocksÄ efter resten av Europas lÀnder vad gÀller tillvÀxt och produktivitet. Vi har dÀrmed en betydligt sÀmre konkurrenskraft. Det pÄverkar oss alla. DÀrför önskar jag mig en omfattande strukturreform under 2024.
Att det behövs genomgripande ekonomiska reformer Ă€r glasklart. Arbetslösheten ligger över sju procent och vĂ„r tillvĂ€xt ligger lĂ„ngt efter resten av EU-lĂ€nderna. Ăven vad gĂ€ller Sveriges företagande â det som Ă€r motorn i ekonomin â ligger vi efter, sett till andelen företagare. Ăn vĂ€rre ser det ut nĂ€r vi ser pĂ„ kvinnligt företagande. HĂ€r ligger Sverige flera procent under EU-snittet â bara 28 procent av företagarna Ă€r kvinnor. Trots att vi i Sverige har en sjĂ€lvbild av att vara bĂ„de entreprenöriella och jĂ€mstĂ€llda visar de hĂ„rda och objektiva siffrorna alltsĂ„ att mĂ„nga andra lĂ€nder faktiskt Ă€r bĂ€ttre Ă€n vad vi Ă€r.
Om vi inte lyckas fĂ„ fler kvinnliga företagare â vĂ€lstĂ„ndsskapare â gĂ„r vi miste om halva vĂ„r kapacitet. Dessutom Ă€r kvinnor tyvĂ€rr Ă€ven underrepresenterade i arbetskraften, dĂ€r sĂ€rskilt utrikesfödda kvinnor stĂ„r lĂ„ngt bort frĂ„n arbetsmarknaden.
Egentligen har ingen regering sedan Reinfeldt 1, dÄ med visionen om arbetslinjen, lyckats eller vÄgat genomföra nÄgra mer genomgripande ekonomiska reformer. Till stor del beror det nog pÄ att sÄdana genomgripande reformer sÀllan gör en regering mer populÀr. NÀr de ekonomiska reformer och regelskÀrpningar som krÀvdes för att genomföra arbetslinjen, kom pÄ plats, dÄ möttes dessa av en kritikstorm. En annan anledning till att vi har fÄ strukturreformer Àr att de ocksÄ tar lÄng tid att konstruera.
NĂ€r den första Alliansregeringen tilltrĂ€dde var mĂ„nga reformer redan uttĂ€nkta och fĂ€rdigförhandlade. NĂ€r dagens politiska landskap mest gĂ„r ut pĂ„ att diskutera âvem som tar vemâ och prĂ€glas av lĂ„nga regeringsbildningar har den faktiska, lĂ„ngsiktiga sakpolitiken lagts Ă„t sidan. De senaste Ă„ren har regeringar Ă€gnat sig Ă„t lappande och lagande, slĂ€ckt brĂ€nder och skyllt sina misslyckanden pĂ„ andra â oavsett om det varit tidigare regeringar, opposition eller det rĂ„dande omvĂ€rldslĂ€get.
Winston Churchill sade: "LĂ„t aldrig en bra kris gĂ„ till spilloâ. Om det Ă€r nĂ„gon gĂ„ng som man ska tĂ€nka lite större Ă€r det nu. Sverige Ă€r inne i en lĂ„gkonjunktur samtidigt som inflationen Ă€r hög. Det har förstĂ€rkt och synliggjort strukturella problem. Kanske Ă€r det dags för en bred skattereform? En förstĂ€rkning av arbetslinjen? En plan för fler utrikesfödda kvinnor i arbete?
NÀr vi nu gÄr in i 2024 Àr det sista chansen för regeringen att sjösÀtta en större reform innan det Àr dags för riksdagsvalrörelse igen. Jag hoppas regeringen hittar modet att dra nytta av denna kris för att stÀrka Sverige lÄngsiktigt.
Framtidsblick, del 5. Den hÀr texten ingÄr i ledarsidans jul- och nyÄrsserie som fÀster blicken pÄ det nya Äret.